Dags för del två av mina äventyr i EVE Online, jag började ju faktiskt spela förra veckan, så jag ligger lite före i mitt spelande jämfört med den här journalen, så det är ju bäst att jag skriver ner saker innan jag glömmer bort dom. Utan vidare tjafs så kommer därför här dag 2 och 3.
Dag 2:
Min fantastiska handelsman/piratjägare och hans skepp Goldbloom ger sig ut på nya äventyr. Efter att ha studerat lite forum och sånt tjafs så har jag kommit fram till att man bör specialisera sitt skepp på endera sköldar eller rustning. Efter att ha konsulterat min färdighetslista inser jag att jag måste ha ungefär en halv miljon böcker för att lära mig alla färdigheter jag behöver, så det var bara att sätta av ut i galaxen och leta efter billigaste möjliga alternativ.
Jag passar givetvis på att flyga förbi stationen där mineralerna jag köpte dagen innan ligger och skräpar, och säljer dom för en liten vinst, jag är en sjukt bra handelsman. Snappar upp ett hett tips från allt spam på rookie kanalen, salvaging är tydligen ett jättebra sätt att tjäna pengar. Det måste jag lära mig! Tydligen är handelsmän inte så bra på att ta vara på vrak, så jag behöver en hel hög med extra färdigheter för det med, suck.
Någon timme senare så har jag lyckats få tag i böcker för alla färdigheter jag anser mig behöva i nuläget, nu gäller det bara att lära sig allting. Problemet är att man bara kan träna en färdighet åt gången, och det tar mellan 30 minuter och en timma för varje så det är inte lätt att vara handelsman. Jag testar på att gräva lite i asteroider medan jag tränar upp mina färdigheter, mest bara för att kolla om det går bättre när jag inte har supernoob grejer.
Det går marginellt bättre, Goldbloom har fortfarande inte mycket till utrymme för bruten malm. Än en gång kikar jag in marknaden och se där, det finns ju minsann en annan fregatt som har mycket mera fraktutrymme till salu, jag köper den utan att tveka. Upptäcker att den är 6 jumps bort. Helvete, jag måste lära mig att kolla vart jag köper saker! Det är jobbigt att flyga runt som en idiot och hämta upp allting som ligger spritt över halva universum. Men jag biter ihop och pinnar iväg och hämtar min nya glänsande fregatt, som får namnet Setebos. Jag utrustar Setebos med grävmaskiner (Mining lasers) och extra fraktutrymme och återvänder till asteroidbältet, ser man på, det går ju nästan bra. Jag tjänar en bra slant på att gräva efter mineraler för en gångs skull. Man skulle kanske kunna leva på det här?
Fick även min första förfrågan om att gå med i en Corporation (Guild) idag, men det känns som man har fullt upp med att förstå spelet. Att vara med i en Corporation skulle bara göra saken värre, då man måste ägna uppmärksamhet åt den med. Dessutom har jag gett mig fan på att förstå det här spelet själv, och vill inte ha någon hjälp, inte än i alla fall.
Dag 3:
Salvage är fortfarande många timmars träningstid borta, så jag slänger på mina dunderhäftiga pew-pew lasrar på Setebos och tänker ge mig ut på lite piratjakt, fast jag får bara en massa kurir uppdrag. Typiskt. Men så får jag ett brev – oj, vem kan vilja mig nåt? Det visar sig vara en NPC kontakt som vill att jag ska göra ett mycket viktigt uppdrag åt henne. Klart man ställer upp, gentleman som man är. Plus att hon betalar bra, 100k med bonus på 117k om jag gör klart uppdraget inom några timmar, simma lugnt tanten, handelsmannen fixar biffen!
Eller inte. De röda korsen har blivigt bättre verkar det som. Speciellt två stycken som tycker det är kul att peppra sönder mig med massor av missiler som har mycket längre räckvidd än mina stackars laserkanoner. Dom pepprar faktiskt så pass mycket att stackars Setebos sprängs i pyttesmå bitar och jag finner mig i en sketen kapsel. Snabbt som attan flyr jag iväg till närmsta rymdstation för att slicka mina sår. Det är typ precis just nu som det hade varit toppen att ha ett backup skepp som man kan hoppa in i, men Goldbloom är ju aslångt bort.
Egentligen borde jag ha köpt en skyttel och åkt för att hämta Goldbloom, men nu är jag ju en noob, så jag köper den enda fregatten som fanns tillgänglig på den rymdstation jag var på, och några skräp lasrar och brummar iväg tillbaka till de stora läskiga röda korsen. Sen leker jag katt och råtta med dem tills att jag kan komma åt vraket av mitt gamla skepp. Där fanns lite grejer kvar, bättre än inget. Försöker ge mig på korsen igen, men det här skeppet är ju ännu sämre än det förra, så det går käpprätt åt helvete. Lyckas i alla fall warpa iväg i tid den här gången.
Det här funkar ju inte, vad fan gör jag nu då? Jag måste ju ha ihjäl dom där bovarna så jag kan få mina extra 117k i belöning. Då upptäcker jag en färdighet som jag precis tränat. Drones. Det kanske man kan ha någon nytta av. Skeppsmodellen jag just haft sönder hade ju plats för tre stycken av dom små ettriga rackarna. Letar upp en till sån fregatt och köper den och tre stycken drönare att pula in i skeppet. Setebos MK II är född. Satan i gatan vad dom pepprar dom där drönarna. Det går tokbra att avliva dom två röda korsen, och jag cashar snabbt in mina 217k för ett väl utfört uppdrag. En annan sak jag upptäckte var att extra fraktutrymme tog bort en hel hög med rustning från skeppet. Noterar att det inte är smart att ha en sån installerad när man ska panga.
Jag slår på träning för en färdighet som kommer att ta 7 timmar att träna klart, och ger upp för idag. Det ska bli skönt när expansionen kommer då man kan köa upp träning upp till 24 timmar framåt. Lustigt att det tagit så länge för en sån grej att dyka upp.












Jag spelade Eve ganska intensivt under en period för två år sedan. Men innehållet i spelet är så fruktansvärt massivt och tidskrävande. Gav upp av tidsbrist tyvärr. Fantastiskt spel dock. One of a kind.
Lite samma här. Har försökt ge mig på spelet vid två tillfällen, men vid båda har min brist på tid blivit pinsamt uppenbar. Det går knappt alls att casualspela EVE tyvärr. Inte om man vill komma någon vart. Men suget finns där konstant, just för att det är så massivt och kittlar ens upptäckarlusta och scifi-nerv.
Jag ser det inte alls som casualovänligt, det är väl snarare så att EVE är ett av de mest casualvänliga spelen som finns.
Tänk på saken, färdigheter tränas automatiskt när du är offline, och nu med senaste expansionen så kan du köa upp 24 timmar med träning på en gång, vilket gör att du som mest behöver logga in fem minuter per dag och ändra träning, och du blir fortfarande bättre och bättre.
Sen för att tjäna pengar är allt du behöver ett startkapital så du kan komma igång med marknadspekulation, nu kanske det inte är så skoj för alla, men det är onekligen ett väldigt lättsamt sätt att tjäna pengar. Tar kanske några minuter varannan dag att sätta upp köp och sälj ordrar.
Visst, det är ett ganska specifikt sätt att spela EVE på, men det är garanterat casualvänligt.
Ja, spelmekaniskt är det ju casualvänligt. Menade mer att för att få ut mer av spelet så krävs väl att men engagerar sig mer i just spelets potentiella möjligheter, då att bara minea och tradea i sig inte lär roa i längden.
Jo, men det är ju sant för alla MMOs.
Nu har jag inte gett mig in i hela corporation svängen i EVE än, jag misstänker att om man gör det så blir det mer tidskrävande och seriöst.
Men EVE är verkligen bara vad man gör det till själv. Jag tror man kan ha rätt roligt bara genom att spela lite då och då, helst nu när man kan flyga runt och leta efter wormholes, och sen sälja informationen om vart de är för dyra pengar.
Jo, Apocrypha verkar ju göra underverk för soloupplevelsen