Fallen Earth? Det känner jag igen… var min första reaktion när en av mina kamrater nämnde att han spelade spelet i fråga. När jag besökte deras hemsida så sparkade mitt minne igång på riktigt, jodå, det var det här spelet som jag kikade på för ett par månader sen, som såg rätt intressant ut då. Följande är en kort sammanfattning av mina reaktioner av besöket på Fallen Earths hemsida.

Jaha, är spelet i beta nu, verkar ju intressant. Nähä, det är visst släppt. Släpptes det i september 2009? Det var som fan. Hur har jag kunnat missa det? Jaha, det är bara släppt i USA, det kan förklara varför det passerat under radarn. Vad är det här? Free trial, åh fan.

Så några minuter senare har jag laddat ner installationsfilerna för spelet, vilket visade sig vara futtiga 500 MB. Detta oroade mig lite, kan inte vara mycket till spel på den storleken. Dock visade det sig att det var den opatchade versionen av spelet, då den genast började ladda ner en 3 gigs patch efter jag startat launchern. Detta följdes upp av en 1,5 gigs patch, vilket tog spelet till en fullt respektabel installationsstorlek av 5 gig. Det tog inte allt för lång tid heller, ca två timmar.

Som vanligt börjar man med att skapa sig en karaktär, själva editorn är sisådär, det finns en hel del olika varianter av huvuden, tyvärr ser många av dom rätt dåliga ut, frisyrer finns det även en bunt av. Man kan även välja massor av olika kroppsutsmyckningar i form av tatueringar, krigsmålningar och piercings. Vad det gäller kroppsbyggnad så kan man bara ändra längden på sin karaktär, vilket är lite tråkigt. Jag skulle säga att editorn ligger någonstans emellan WoW och Aion i valmöjligheterna. Det finns bra med val för huvud och frisyr, lite sämre för resten av kroppen.

Jag plitar i alla fall ihop en tuff hårding med tuppkam i bästa Mad Max stil och kliver in i spelet, vilket leder till att jag hamnar i tutorialen. Efter några konversationer så får jag veta att jag är en klon, och har använts för oetiska experiment av någon galen vetenskapsman som håller till i Hoover Dam, men nu är dammen under attack och jag har en chans att fly.

Det tar inte lång tid innan jag hamnar i min första strid, ganska precis efter jag plockat en yxa från ett lik faktiskt, man växlar mellan vanlig styrning och strid genom att trycka på tab eller mittenknappen på musen. I strid så funkar det ganska mycket som en FPS, med ett runt sikte på skärmen och allt vad det innebär, till exempel att man faktiskt måste sikta på det man ska slå eller skjuta på. Det går att ställa in så man automatiskt går in i first person view när man aktiverar stridsläget, vilket kan vara praktiskt om man ska peppra någon med sitt automatvapen. Har man två vapen dragna, närstrid eller pistoler, så aktiverar man dom individuellt med höger och vänster musknapp. Det är lite irriterande att man måste växla mellan strid och vanlig läge för att kunna loota saker, men det är inte allt för besvärligt när man väl vant sig vid det.

Tutorialen är rätt bra på att förklara grunderna i spelet, och ganska snart så är man klar och kastas ut i stora vida världen. När jag säger stora vida världen så skojar jag inte, Fallen Earths värld är, nu får vi förlåta mitt vulgära engelska uttryck, Gi-fucking-normous. Den första zonen tar väl en sisådär 20 minuter att korsa med häst. Zon 2 och 3 är lika stora de med. Att ta sig från zon 3 till 1 sägs ta ca en och en halv timma med ett vettigt mount, det finns givetvis både motorcyklar och bilar på de högre nivåerna av spelet. Man kan inte låta bli att tänka på Oblivion och Morrowind när man sätter sig på sin häst och rider rakt ut i vildmarken i jakt på bortglömda resurser att plundra. Känslan av frihet som infinner sig anser jag vara unikt i onlinerollspelssammanhang.

Nå, det kanske är på tiden att jag drar någon slags bakgrundsstory till Fallen Earth, och förklarar vad det är för nåt skumt spel. Det är alltså ett efter-katastrofen onlinerollspel, där man som en klon som flytt från Hoover Dam försöker överleva och nå lycka och rikedom i områdena kring Grand Canyon i före detta USA. Världen kan best beskrivas som ödemark, i samma stil som Fallout spelen och Mad Max filmerna, det finns några små bosättningar där de få som överlevt katastrofen har samlats för säkerhet. Dessa bosättningar är oftast ruinerna av före detta städer, men ibland är det inte mer än en samling skjul och tält som slagits upp vid en vägkorsning. Ute i vildmarken finns det allsköns faror, allt från muterade kycklingar till illasinnade banditer. Det finns även en massa skrot kvarlämnat sen före katastrofen, som man som spelare kan rota runt i för att hitta allsköns bra att ha prylar.

Dessa bra att ha prylar kan man sedan använda i Fallen Earths väldigt utvecklade crafting system, i stort sett allt i spelet kan byggas av spelare, vilket leder till att man utan problem kan spela en karaktär som inte gör annat än åker runt och rotar i skräphögar och producerar prylar. I stort sett finns det inga klasser i Fallen Earth, utan varje spelare kan höja de färdigheter och egenskaper som han själv vill koncentrera sig på. Vilket leder till att man kan bygga sina karaktärer på en miljon olika sätt. Givetvis kan man inte vara bäst på allt, så det krävs att man funderar lite på vad man vill kunna göra innan man spenderar de förbättrings poäng man får. Stor valfrihet men med fasta gränser kan man säga.

Den första zonen är gjord som en introduktion till de sex fraktionerna som finns i spelet, man kan göra quests åt alla olika för att få en uppfattning om deras historia och mål, sen när man kommer upp till spelets andra zon så måste man göra ett val, den fraktion man väljer har två kompisfraktioner och tre fiender. Varje fraktion har även speciella förmågor och färdigheter som man kan lära sig när man avancerar inom fraktionen. Man får och tappar fraktionspoäng beroende på vilka uppdrag man gör och vilka fiender man dödar.

PvP sker i vissa specifika PvP områden, där är det free-for-all som gäller, om din kompis är dum nog att springa i vägen för dig när du skjuter med ditt gevär så sätter du kulorna i ryggen på honom. Så det gäller att se upp lite granna när man PvP:ar.

Överlag så måste jag säga att Fallen Earth är ett mycket mysig och intressant tillskott till onlinerollspelsvärlden, en okänd liten oslipad diamant som man inte alls hört mycket av, men som definitivt är värd att testa på, till exempel om man som jag tycker att många av dagens onlinerollspel är lite väl linjära. Eller om man är ett fan av Fallout och Elder Scrolls spelen. Framför allt nu när det finns en gratis 10-dagars trial att ladda ner.