Förändringarna kommer till hösten.

Så efter att ha questat igenom grundspelet Shadows of Angmar samt de efterkommande gratis-expansionerna så var det dags att köpa Mines of Moria och fortsätta resan i Frodos fotspår djupt under de Dimmiga Bergen. Spelkänslan har bara ökat och inte ens vid tidpunkten då man lyckats maxa level och köttat sig igenom den väldigt medryckande Epic Story som presenteras som en fin röd tråd genom spelet så har peppen minskats att logga in. Och inte mindre sugen blev man ju när Turbine nyligen annonserade att nästa expansion, Siege on Mirkwood, lanseras redan i höst.

Så vad har då denna nya expansion att erbjuda för att fånga nya spelare samt att hålla kvar oss som hängt med till den här punkten. Tja, en hel del, om man ska tro på den information som redan släppts av Codemasters och Turbine.

Först och främst så fortsätter Turbine att tweaka och utveckla de redan befintliga områdena i spelet. Redan vid tidigare uppdateringar och patcher så har startområdena förändrats en hel del för samtliga raser, detta för att få ett bättre flyt i levlingskurvan och mindre meningslöst springande fram och tillbaka mellan questgivare och questområden. Detta har på inget sätt gjort spelet lättare, då alla quests fortfarande håller en väl balanserad svårighetsgrad, men det har gjort att man slipper känna att onödig tid går åt till att bara transportera sin karaktär till platsen där quester ska göras. Hitills har man lyckats fixa till en bra kurva upp till level 24, och vid det laget har man tagit sig genom sin tuturial area, förbi respektive ras område och genom Bree-Land, det område där alla raser för första gången sammanstrålar. I kommande expansion modifieras även de två efterkommande områdena Lone Lands och North Downs för att ta en på ett mer strömlinjeformat sätt in mot level 30-35. Det här kommer att göra väldigt mycket för oss gamla spelare när vi vill levla upp en alternativ karaktär, men framför allt kommer det att fånga nya spelare på att bra sätt. Spelet håller sin utmaning, men man slipper känna ångest för att levla sin gubbe och kan istället fullt ut fokusera på att lära sig spelets mekanik och gräva ner sig djupt i storyn.

Någonting som varit stor del i att sätta LOTRO högst upp på skalan av MMOs som jag testat är deras implementering av Legendary Items. Vid level 50, och just som man ger sig ner i Khazad-Dûm, blir man belönad med sina första två klass-spcifika föremål. Dessa är vapen och annan utrustning som man med hjälp av Item Experience Points (IXP) kan levla upp tillsammans med sin karaktär. Dessa föremål får så kallade Legacies när dom levlar upp, och dessa legacies förstärker dina befintliga skills genom att ge dom högre skada, gör dom svårare att undkomma samt att ge en reduktion av cooldown. Inte nog med det så kommer dessa föremål i olika styrkor vilket gör det väldigt intressant att grinda, eftersom de kan droppa från mobs ute i fält utöver att man kan använda Barter Items för att byta tills sig dessa av NPCs. I kommande expansion utökas dessa föremål i styrka, med bl.a. nya legacies och högre max-level.

Den stående Level-cap som legat på 50 för grundspelet och 60 efter Mines of Moria utökas till 65, och naturligtvis kommer nya skills att tilldelas alla karaktärer då man uppnår dessa nya levlar. Utöver det utlovas nya deeds att göra och nya traits att stärka sin hjälte med. Hundratals nya quests läggs till i Mirkwood och naturligtvis kommer det att finnas en del nya instanser att göra, och med det nytt loot att införskaffa.

Som om inte detta är nog så presenterar Turbine ett nytt tillägg till upplevelsen, något de kallar Skirmish. Syftet med dessa är att ta spelaren in i större fältslag för att bygga upp mot massiva armédrabbningar som kommer med framtiden i Sagan Om Ringens storyline. I dessa skirmishes utrustas man som spelare med en soldat som man har som alierad. Denna soldat kan vara en tank, en dps-maksin, en helare, en buff-gubbe…. ja, i stort sett allt som en huvudkaraktär kan vara. Denna soldat kan man sedan uppgradera och levla genom skirmish-points som man får för att lyckas med en skirmish. Det mest intressanta med dessa skirmishes är att man kan modifiera dom en hel del. Till och börja med så väljer man vilken skirmish man vill göra. Till exempel kan man välja att skydda The Prancing Pony från angrepp där stråtrövare anfaller för att bränna ner bygget. Sedan väljer man hur många spelare man vill vara som utför skärmyttslingen. Man kan välja att gå solo, litet sällskap (3 personer), fullt sällskap (6 personer) eller raid (12 personer). Utöver dessa medverkande kommer det att finnas med en bunt NPCs samt vardera spelares soldat, så det kan bli rätt mycket folk som slåss mot den ankommande fienden. Sist väljer man också vilken svårighetsgrad skirmishen kommer att ha, dvs man knyter den till en level mellan 30 och 65. Så vem som helst kan gå in mot vilken level som helst, bara man nått level 30. Det här gör att man kan gå in mot hårdare motstånd om man känner sig väl utrustad att göra så, eller gå in mot svagare motstånd om man känner för att ta det lugnt och bara breeza igenom det hela. Det loot som droppas motsvarar naturligvis leveln på skirmishen däremot, så man tjänar inte mycket som en lvl 65 karaktär i en lvl 30 skirmish.

Allt som allt så verkar det bli en väldigt lovande expansion, och jag kan personligen inte vänta tills jag får gå in i den nya raid som inkluderas. Det kommer att bli med en blandad känsla av eufori och skräck som jag vill ta mig an löjtnanten som sitter på toppen av Dol Guldur, en Nazgûl ridandes på en Fell Beast.

Först och främst så bör det ju påpekas att Aion är en mer färdigt eftersom det redan släppts borta i Korea. Det gör ju att trots att det är en mer stabilare spelupplevelse så har det varit mer spännande att se utvecklingen av Champions Online. Först vill jag bara säga det att i båda fallen handlar det ju om kvalitativa produktioner som jag tror helt klart kommer att finna sin publik när de släpps. De har båda stor potential inför framtiden men kommer nog inte att nå skyhöga höjder, men kan nog ses som givna konkurrenter till spel som Lord of the Rings Online och Warhammer Online. Ja och Champions Online konkurrerar ju direkt med väletablerade om än lilla City of Heroes.

Vi kan ju börja att snabbsammanfatta Champions Online. Det är en helt klart mycket mer actionorienterad upplevelse än City of Heroes och visuellt känns det därför också mer som att man verkligen spelar en hjälte. Den tecknade cellshadingen bidrar med sitt också. Trevligt är att man får travelpowers och andra ”riktiga” superkrafter direkt efter tutorialen, så man slipper levelgrinda för det i alla fall. Något som dock stört mig är att man fortfarande använder City of Heroes-motorn. Visst till skillnad från tidig beta har man nu tagit bort CoH-interfacet och så vidare, men jag har aldrig varit stormförtjust i spelmotorn i sig. Nog om det, jag tror nog att Champions Online kan locka till sig både nya spelare som gamla City of Heroes fans utan problem. Gameplayet med raider, pvp och public quests samt Nemesis-systemet känns fräscht. Inget nytt i sig kanske mycket, men bra implementerade influenser från andra spel. Dock kan jag tänka mig att hardcore fans ov City of Heroes kan störa sig på itemsystemet, just eftersom det unika med Cryptics tidigare spel var just det innovaitiva i bristen på objekt. Men vad man än tycker, att skapa karaktärer är ruskigt kul och väldigt tillfredställande.

Men hur intressant Champions Online än är så är det ändå Aion som imponerat på mig mest. Vad man än må tycka om den asiatiska designen så är det ett snyggt spel, och inte alls speciellt tungrott för vad man får visuellt jämfört med just Champions of Online. Man kan ju tycka att vi fått nog av fantasy-titlar i genren vid det här laget, men Aions originella vinkling med två tvillingvärldar med delad himmel i konflikt med varandra ursäktar dess existens fullt ut, speciellt med tanke på den flygande aspekten. En detalj som dock stör mig lite är just att de två tutorialzonerna, trots att de ser annorlunda ut grafiskt, i princip är kopior av varandra. Det är samma quests och mål rakt igenom med små om några variationer. Det är tyvärr någonting som klart kan påverka attraktionen vad gäller spelets omspelbarhet, då levlandet av alts kan bli lite väl repetitivt i det långa loppet. Dock inget unikt för Aion, så man kanske inte ska läsa in för mycket i det här och nu. Det är en stor värld och helt klart ett spel jag tror kan tilltaal en rätt bred målgrupp trots allt.

Men, mer än så ska jag nog inte säga här och nu. Men ett hett tips är att alla bör försöka ta sig in på de öppna betorna som börjar snart. Själv ska jag börja titta lite pånågra andra betor som trillat in på sistone.

Men skam den som ger sig.

Den som är väl påläst vet att Atari äger en del Dungeons & Dragons licenser sedan förut samt att man nyligen förvärvat både Codemasters och Cryptic och har lovat att man kommer satsa ännu mer på onlinerollspel framöver. Att Variety nu avslöjar att Atari tänkt dyka djupare i Neverwinter Nights-licensen och siktar på ett nytt mmo baserat på spelserien kommer därför inte direkt som en chock. Kanske inte något man direkt väntat sig, men det förefaller fullständigt logiskt under omständigheterna.

Variety påstår sig veta att spelet är aktuellt för en release någon gång under 2011. Är det sant innebär det förstås att spelet redan är under utveckling, då ett onlinerollspel knappast görs över en natt. Sannolikheten att det är Turbine som jobbar med det är liten, även om Atari köpt upp Codemasters som är Turbines utgivare i Europa. Förmodligen har man fullt upp med Lord of the Rings Online och Dungeons & Dragons Online som det är.

Troligare är det då att det är Turbine, som på sidan om Star Trek Online och Champions Online hjälper till med utvecklandet av ett nytt Neverwinter Nights Online. De är Ataris nya trumfkort, och Bill Roper på Cryptic har tydligt förklarat att man utvecklar en gemensam plattform för all möjliga onlinerollspel man kan få för sig att utveckla. att det därför finns fler projekt bakom kulisserna förefaller fullständigt rimligt.

Att det här är en stor satsning från Ataris sida är förstås rätt uppenbart då Neverwinter Nights är ett av de starkaste varumärken företaget fortfarande har och det har inte gått så bra för Ataris andra stortitlar på sistone. Kan det vara Ataris sista stora kraftansträngning?

Hur det än är med den saken så är förstås Varietys uppgifter ännu inte bekräftade, så vi får väl avvakta och se om det finns substans bakom ryktena. Men högst sannolikt är det förstås att Varietys uppgifter stämmer.

Även Gamespot reflekterar över saken.

1. World of Warcraft
2. Club Penguin
3. RuneScape
4. Eve Online
5. Final Fantasy XI
6. The Lord of the Rings Online
7. Dofus
8. Age of Conan
9. City of Heroes
10. EverQuest II

Det är en klart spännande lista. Att World of Warcraft leder är kanske inte så oväntat men de andra placeringarna är desto mer anmärkninsgvärda. Underdogs som Runescape, Dofus och City of Heroes är normalt rätt marginaliserade i spelmedia och lyfts sällan fram som direkt framgångsrika spel. Att EVE Online alltid smygväxt i sakta mak visste vi, men en fjärdeplacering kändes otippad. Age of Conan slinker dessutom in på en niondeplats, trots att spelet knappt har ett år på nacken. Det om någonting visar ju att trots kontroverser, så verkar det gå hyfsat bra för Funcoms utmanande mmorpg-satsning.

Det ska bli spännande att se nästa års lista utifrån det här perspektivet, och se om Warhammer Online och Runes of Magic lyckas skaka om lite i pengakassan.

I denna expansionen så kommer spelarna att till slut få tillträde till Lothlorien, som det är nu så kan man bara rida runt skogen, men inte gå in i den. Dock måste man jobba upp sin status med Lothlorien alverna innan man får tillstånd att gå in i deras älskade skog, det är aldrig lätt i onlinerollspel. 50 nya quests, 9 nya epic storyline uppdrag och fyra nya instanser är vad som lovats, dessutom kommer det en ny 12-manna raid i Moria.

Förutom allt nytt så har Turbine gått tillbaka och finputsat en hel del av de äldre delarna av spelet. Quest guiden kommer att uppdateras så den ger mer information om var questar skall utföras, alv och dvärg arean har designats om helt, nya quests och res-rutter har lagts till och xp-kurvan har ändrats så det ska gå snabbare att levla.

En ny mysig ändring är att man nu kan välja ”revive” efter att man blivit nedslagen, en selfrez helt enkelt, så istället för att åka tillbaka till dit man hamnar när man dör så kan man fortsätta från där man var. Dock så kommer det vara en rätt saftig cooldown på den, en halvtimma upp till level 10, sen en timma upp till 40, över level 40 är det två timmars cooldown på färdigheten. Den fungerar inte i instanser heller. Fast sin långa cooldown är det ändå en mycket trevlig liten färdighet, väldigt skönt om man inte råkar ha med sig nån som kan återuppliva folk.

Klassändringar kommer det förstås bli också, mest för de nya klasserna Rune-Keeper och Warden, men även de äldre klasserna får lite uppmärksamhet. LotRO är väl inte kännt för sitt PvP, men Turbine försöker ändå göra nåt vettigt utav det, och ändringar på PvP området i spelet ingår även i expansionen. Mest är det en balansering av vapenskada, så att utrustningen inte ska spela lika stor roll.

En hel del smått och gott med andra ord, vi får se vart det bär med LotRO.

Jag spelade en hel del LotRO när det först kom, men gav upp efter några månader. Nu är jag dock tillbaka och tänkte dela med mig lite av mina intryck och åsikter av hur LotRO är i dagsläget, med expansion och allt.

Till att börja med vill jag säga att LotRO är vackert, det är faktiskt oerhört vackert. Age of Conan må ha bättre grafik i grunden, men den Middle-Earth som Turbine har byggt och presenterar i LotRO är helt magnifik. Vyerna och miljöerna i spelet osar stämning till den grad att man ibland känner sig tvingad att bara stanna och se sig omkring. Innan Mines of Moria tyckte jag att Shire var det bästa området i spelet, med sina gräsklädda kullar och sitt lugna stämningsfulla utförande. Men jag måste säga att Moria slår det med hästlängder. Moria är, utan tvekan, det bästa området i något onlinespel någonsin, ur ett visuellt perspektiv. Från storslagna hallar med pelare som försvinner upp i mörkret ovanför blandat med mörka gruvgångar svagt upplysta av fallerande ljuskristaller till en gigantisk vattenreservoar med vattenfall och raserade akvedukter, är Moria en veritabel festbankett för ögat.

Förutom Moria innehåller expansionen två nya områden till, utanför Moria, LothLorien och Eregion. Båda dessa områden är mycket vackra, fast inte alls lika storslagna som Mora, men Eregions rullande kullar påminner mycket om den engelska landsbygden och LothLorien med sin alviska prägel passar väl in i världen. Den enda nackdelen är väl att man måste vara runt level 50 redan för att få uppleva de nya områdena.

Maxlevel har höjts från 50 till 60, det har även tillkommit två nya klasser, Rune-Keeper och Warden. Rune-Keepern är en rätt underlig hybrid, då de kan endera göra mängder med skada eller hela. De har en mätare som börjar på tio av tjugo möjliga, denna mätare stiger när man helar och sjunker när man använder attacker. Ju högre den är, desto mer bonus får man på sina heals, ju lägre, desto mer skada gör man. En ganska intressant idé, dock är det väldigt segt att byta mellan de två olika lägena, men Turbine har lovat att göra nåt åt detta inom den närmaste framtiden. Warden är en tank-klass som använder sig av medium rustning, och förlitar sig på buffar och debuffar för att överleva. De har ett ”gambit” system som går ut på att göra kombinationer av olika sorters attacker för att nå fram till en special attack som ger en extra bonus beroende på vilka attacker som använts. Även fast de bara har medeltung rustning så kan de tanka med bravur tack vara de fina buffar som gambit-systemet ger. De gamla klasserna har också fått lite nya färdigheter som de kan lära sig mellan level 50 och 60.

Questar finns det så det räcker i de nya områdena, med stor betoning på utforskande av Moria och att hjälpa dvärgarna att återta sitt forna bergstillhåll från de onda orcherna och goblinerna som det verkligen kryllar av under jorden. Som förut så kan man göra speciella Epic questar för att föra historien i spelet framåt (dessa questar tenderar även leda till mycket trevliga belöningar). Man får även chansen att uppleva Morias fall på plats, så att säga, genom tillbakablickar då man får spela en dvärg som var med då allt gick åt pipsvängen. Ett hett tips är att inte slåss mot Balrogen, han är rätt jobbigt att ha att göra med. Men ibland måste man undra om spelutvecklare inte kan komma på lite mer intressanta quests – när man står och dödar jättepaddor för att samla dess slem känner man sig inte direkt som en hjälte. Det är lite synd att det ska finnas vissa quests som sänker helhetsintrycket.

En hel del av det som var irriterande förut finns tyvärr kvar fortfarande, att inte kunna rida mellan två zoner till exempel är extremt drygt, sen kan man inte interagera med nåt i världen när man sitter till häst. Gummibandseffekten då förladdningen av områden inte hänger med är kvar, så man måste ibland stanna för att den ska hänga med. Punkterna dit man kan rida med häst är fortfarande lite för få och dåligt placerade, det går överlag rätt segt att ta sig till olika ställen i världen.

I slutändan måste jag ändå säga att jag uppskattar mitt återbesök i Middle-Earth. Mines of Moria är en helt ok expansion.

Baruk Khazâd! Khazâd ai-mênu!

Smart drag, för jag tror jag själv kommer att ta mig ett återbesök i Midgård nu.